2006-02-10
O-tsukare-sama deshita
Ibland blir grafiken lite knasig och sne. Om det ser knäppt ut, texten hamnar över bilderna eller nått så uppdatera bara sidan.
Klockan är nästan ett nu när jag börjar skriva men jag känner inte för att gå och lägga mig. Tempot på allt har sjunkigt till halvkoma, jag har inga planer alls för resten av helgen och allt är bara så himla mysigt just nu. Dagens ensamble-rep klarades av utan katastrofer och jag lyckades till och med förklara mina klarinettproblem för Nagamoto-senpai. Han tog det naturligtvis på allt för stort allvar och blev bekymrad för att han inte visste hur han skulle hjälpa mig, speciellt efter uppvärmningen med skalövningarna som jag vanligtvis kixar massor på och snubblar en hit en dit med intoneringen. Jag lugnade ner honom med att visa mina techiga alternativa grepp jag övat in på själva huvudnumret som *trumfill* jag idag till och med spelade bättre på än Yamada-kun! *cymbalavslag* Inget ont om honom, bara skönt att inte vara sämst längre =) . En annan trevlig överraskning var att nästa reptillfälle återigen inte är förrän om tio dagar så jag behöver inte stressa med det heller. På kvällen gick jag och käkade middag med Cheryl och Marc på Takayasu för första gången på säkert två månader och även om vi behövde köa i en hel timme var det riktigt trevligt. Både Harald och koreanerna passerade och höll oss sällskap till och från och det är inte längre så
Takayasu är värt att köa för. Som tur är ska de flytta till ett större ställe på huvudgatan snart.
fasligt kallt som förut. Man blir övermätt där vilket är ganska ovanligt i det här landet och efteråt slappade vi i mitt rum och drack te. Magarna jäste,
danboun flämtade ut 25°C i dämpad belysning till jazziga toner och vi filosoferade lekmannamässigt om hur olika civilisationer utvecklats och om att bevara kunskap. Det är något som är väldigt intressant har jag insett efter att jag fick låna
Guns, Germs and Steel som handlar om något så blygsamt som "Allas historia under de senaste 13000 åren" skrivet på populärvetenskapligt vis utan allt för många svåra ord. Nu har jag äntligen tid att läsa den också. Oh oh oh! Nu kom James och Karins "Ebert" upp i winamp. Jag petar i mig de sista Aladdin-godisarna från födelsedagslådan och svamlar på bara för att jag är känner för det och är glad för att läget svängt om så totalt. *Åh vad jag älskar majs* Mamma tyckte att jag har fått en mer negativ klang på skriverierna på senaste tiden och det må vara sant p.g.a. tremånaders"kris" och tentaperiod men nu känns det helt annorlunda. Igår gick jag och
Robert på konserten med Maris band och jag fick för första gången sen jag kom hit uppleva riktigt bra musik. Det är på live-scenen man ska leta. Det var tre band i olika stilar men alla med samma maskinlika precision, fast den här gången svängde det. Det spelade ingen roll att stolen som vanligt var hård och publiken såg lika uttråkad ut som om de var på kummunfullmäktigemöte, jag hade jättekul och lämnade stället med såväl en näve full med tuffa små reklamafficher att sätta på väggen som hämbrända demoskivor. Spelningarna avslutades redan nio på kvällen eftersom de inte kan väsnas längre i den tätbyggda stadsjungeln där husen är byggda härs och tvärs precis som folk kännt för, ibland klättrandes på varandra och i väldigt skiftande stilar. Trots en fika på starbucks med fler ur Mari-gänget kom jag hem rätt tidigt och slocknade direkt och var borta i runt 10-11h. Kanske därför jag inte kan sova ikväll. Men vad spelar det för roll, jag har fortfarande mail att skriva också och kollar gärna vidare på One Piece som jag tyvärr bara har franska översättningen på. Till min stora förvåning funkar det rätt bra ändå. One Pieces handling är knappast den mest komplicerade i TV-historien och jag lyckas pussla ihop de enkla japanska replikerna med vissa nyckelord ur översättningen av de mer trixiga eftersom jag fortfarande kommer ihåg lite av gymnasiefranskan. Visserligen ligger betoneningen i förra meningen på "lite" men när allt kommer omkring så är franskan bara en dialekt av europeiskan. Ikväll har jag inga plikter att sköta och kompromissar inte med värmen. Aaahh...